Teoretisk bakgrund
Jag har en grundläggande utbildning inom psykodynamisk terapi och psykosyntes och vidareutbildar mig till att ta legitimation inom KBT och Psyodynamisk terapi alltså integratvi terapi, vilket gör att jag kan anpassa våra träffar utifrån Dina behov. Klicka här om Du är nyfiken på mina utbildningar.
Min erfarenhet av många års arbete med individer och flera års studier gör att har jag mycket kunskap om metoder och arbetssätt som passar olika individer med olika utmaningar.
Jag arbetar utifrån teorier inom kognitiv beteendeteori (KBT), Psykodynamisk teori (PDT), acceptance and commitment therapy (ACT) och schematerapi bland annat. Jag har även en diplomutbildning inom psykosyntes. Psykosyntes är en integrativ psykoterapiform som bjuder in influenser från andra terapiformer; ACT, KBT, schematerapi och kreativt skapande. Dessa är alla på ett teoretiskt plan; relationella, systemiska, transpersonella, holistiska, acceptansbaserade och upplevelsebaserade. Läs mer om dessa teorier nedan.
Allt detta innebär att jag skräddarsyr terapin för de jag träffar och för det du behöver arbeta med tillsammans med mig. Jag strävar efter att människan ska kunna vara med sig själv och andra utan att värdera eller försöka ändra sig själv eller andra.
Jag arbetar med att ta fram det friska, det som skapar motivation och styrka i livet.
Nedan kan du läsa lite kort om de terapiformer jag arbetar efter med boktips för dig som vill veta mer.
Kognitiv Beteendeterapi (KBT)
KBT har sin grund i inlärningsteori, som handlar om hur våra beteenden formas i samspel med miljön, samt kognitiv teori, som tar fasta på hur tankar påverkar känslor och beteenden. Ett centralt antagande är att förändringar i tankemönster kan ge förändringar i känslor eller beteenden och vice versa.
Oavsett problem kännetecknas KBT av ett strukturerat upplägg och ett utforskande samarbete mellan terapeut och klient. Klienten introduceras i arbetssättet, och en beteendeanalys görs där man tillsammans undersöker vad som utlöser problemen och vad som vidmakthåller dem. Denna analys utmynnar i en behandlingsplan som prövas och utvärderas under behandlingens gång. Hemuppgifter är en viktig del av behandlingen, där nya förhållningssätt testas och följs upp. Exempel på hemuppgifter kan vara exponering för det som upplevs som obehagligt, eller beteendeaktivering vid depression.
Psykodynamsik terapi (PDT)
I all psykodynamiskt grundad psykoterapi erbjuds du möjligheten att tillsammans med psykoterapeuten att undersöka dina känslor, relationsmönster och inre föreställningar om dig själv och andra. Syftet är att skapa ökad förståelse för de svårigheter du upplever. När psykoterapin fokuseras på affekter lägger vi särskild vikt vid att undersöka känsloreaktioner och invanda sätt att hantera dessa. Huvuddelen av tiden ägnas åt det som är aktuellt och pågående i ditt liv, men delvis kan arbetet också handla om att förstå bakgrunden till svårigheterna. Känslomässiga problem är ofta kopplade till minnen och erfarenheter, som kan behöva förstås och bearbetas för att en förändring i nuet ska bli möjlig. I affektfokuserad psykoterapi kommer du och terapeuten inledningsvis överens om hur ni ska arbeta ihop och mot vilka mål. Dessutom undersöks samarbetsrelationen kontinuerligt så att eventuella missförstånd kan upptäckas, förstås och redas ut.
En trygg relation är också viktig för att kunna närma sig skrämmande och ibland smärtsamma känslor och erfarenheter, vilket är en grundläggande verksam faktor i affektfokuserad psykoterapi. Eftersom affektfobier på många vis liknar vanliga fobier följer psykoterapeuten samma empiriskt belagda principer som används i kognitiv beteendeterapi. Detta brukar kallas för exponering med responsprevention och innebär att psykoterapeuten hjälper dig:
• att gradvis närma dig de affekter som har betydelse för ditt problem
• att avstå från att undvika och istället uppleva affekterna fullt ut
• att göra erfarenheten att det går att tänka kring och sätta ord på det du upplever just nu
Syftet med exponering i psykodynamisk psykoterapi är alltså mer än att stå ut med en obehaglig känsla tills den känns "ok".
Psykosyntesterapi
Psykosyntesterapi handlar om att vi ser på människan är en helhet, bestående av kropp, själ, känslor och intellekt. De olika delarna står i intimt samspel med varandra. Hur det samspelet fungerar är avgörande för hur vi mår, både psykiskt och fysiskt. Psykosyntesen bygger på att varje människa är unik och har en egen potential till utveckling. Du kommer få utforska hela dig själv genom olika kreativa metoder, guidade meditationer och tekniker som också känns igen inom KBT, schematerapi och ACT. Inom psykosyntes förhåller sig terapeuten empatiskt och hållande och är aktivt utforskande till de försvar som kan hindra dig i ditt liv. Genom självmedkänsla och empatisk konfrontation till de försvar som en gång i historien kom för att skydda dig, kan vi tillsammans i terapin utforska nya möjligheter att nå dit du vill i livet. En psykosyntesterapeutisk relation syftar till att tillgodose eftersatta behov och samtidigt utgöra en ändamålsenlig modell som du tar med dig för att utveckla din sunda vuxna sida till dig själv.
Acceptans and commitment therapy (ACT)
ACT har sitt ursprung i traditionell KBT och räknas till ”tredje vågens KBT." Utgångspunkten i ACT är att mänskligt lidande härrör från normala psykologiska processer. Istället för att förändra dessa tankar, känslor eller inre upplevelser arbetar man i terapin med att hitta ett sätt att förhålla sig till dem. Terapin ger oss därmed en ökad flexibilitet, så att de inre processerna inte blir lika begränsande. ACT lyfter fram balansen mellan acceptans och förändring, mellan inre perspektivtagande, medveten närvaro och aktiv handling. ACT ger verktyg både för det inre och det yttre planet. Centralt i ACT är övning i förmågan till perspektivtagande (defusion) genom upplevelseorienterade övningar och metaforer snarare än analys och bearbetning, samt att främja självmedkänsla och meningsfulla handlingsval. Istället för att fokusera på att kämpa mot det som orsakar oro, föreslår ACT att man väljer en värderad riktning i livet, som man vill stärka och följa.
Självmedkänsla/Self compassion
handlar om att vara vänlig och förstående mot dig själv, speciellt under tider då man har det svårt. Och att acceptera att du också, liksom alla människor, är mänskliga och att misstag och svårigheter är en del av livet, en del i att vara människa.
Självmedkänsla handlar även om att behandla dig själv med samma vänlighet, omtanke och förståelse som du skulle erbjuda en nära vän som har det jobbigt. Det är konsten att vara vänlig mot dig själv, allramest när du har det tufft, känner dig misslyckad eller står inför stora utmaningar. I terapi använder vi oss av olika verktyg för att öka graden av självmedkänsla och stilla den mobbande inre kritikern! Genom tekniken mindfulness tränas du i att vara medvetet närvarande. Det är ett verktyg som hjälper dig att inte identifiera dig med tillfälliga känslor, utan att ha en distans mellan dig själv och känslan, som dykt upp.
Schematerapi
"Schema" beskriver de djupt rotade och ihållande mönster av tankar, känslor och beteenden som vi alla bär med oss, och som vi utvecklat under barndomen. Strategier som tidigare varit funktionella upprepas i livet och påverkar hur vi reagerar på olika situationer i vuxen ålder. Det handlar i grunden om hur vi förhåller oss till grundläggande känslomässiga behov. Dessa behov är biologiskt nedärvda och sett ur ett evolutionärt perspektiv, livsnödvändiga. De innefattar bland annat behoven av tillgänglighet till en betydelsefull person för beskydd, omvårdnad, empati, kärlek, validering och någon som även vägleder, konfronterar, utmanar och sätter rimliga gränser.
Scheman beskrivs som antingen hjälpsamma eller icke-hjälpsamma. Det anses finnas 18 olika scheman som är vanliga och som tenderar att ställa till det för oss. Dessa primära scheman beskrivs i termer som exempelvis övergivenhet/instabilitet, känslomässig försummelse, misslyckande, självuppoffring och skam/defekt.
Schematerapi kartlägger och försöker förstå dina specifika scheman. I detta ingår att identifiera de kärnbehov som inte uppfyllts under barndomen, och de grundläggande känslorna som är förknippade med dessa behov. Olika tekniker för att utmana och förändra dysfunktionella scheman inkluderar kognitiva, beteendemässiga och affektiva tekniker. I schematerapi ingår ibland även rollspel och andra interaktiva övningar för att utforska och öva på att omdefiniera tidiga händelser.
Anknytningsteori
Anknytningsteori har sin grund i de strategier barnet lär sig för att få det barnet behöver i form av trygghet och säkerhet från föräldern. Denna strategi övar barnet sig på under livet och återupprepar i relation till en kärlekspartner, sina egna barn, nära vänner.
Man definierar 4 olika anknytningsstilar: trygg, otrygg ambivalent, otrygg undvikande och, det minst vanliga, desorganiserad anknytning.
Fick barnet sina behov tillgodosedda av en lyhörd förälder, utvecklas troligtvis en trygg anknytning. Om föräldern avvisat barnets behov av närhet, inte gett fysisk kontakt och dragit sig undan om barnet visar ledsenhet, utvecklas enligt teorin en undvikande anknytning. I en relation riskerar man att dra sig undan, in i sitt skal som en sköldpadda.
Ett otrygg ambivalent anknutet barn förklarar teorin med att föräldrarna till dessa barn inte är riktigt är närvarande även om de är fysiskt på plats, att de svarar på barnets behov på ett oförutsägbart sätt och bara är tillgängliga ibland. I en kärleksrelation riskerar man att bli klängig, då det finns en oro för att behovet inte ska bli tillgodosett. Man kan agera likt en bläckfisk, med åtta armar som drar i omgivningen efter uppmärksamhet.
Anknytningsmönstret har alltså, enligt teorin, betydelse för hur vi relaterar till varandra i våra närmaste och viktigaste relationer.
